Alex Gibneys dokumentär Musk handlar inte bara om Elon Musk som entreprenör. Den handlar framför allt om makt – och om hur en enskild person har kunnat få stort inflytande över teknik, företag, medier och politik.

Musk har byggt eller lett företag som Tesla och SpaceX och äger plattformen X. Hans verksamhet har påverkat allt från elbilar och rymdteknik till kommunikation och den offentliga debatten. Dokumentären försöker därför förstå både framgångarna och kontroverserna kring honom.

Samtidigt finns det skäl att vara kritisk även mot själva dokumentären.

Musk medverkar inte personligen i filmen. I stället används tidigare intervjuer och offentliga uttalanden, och en digital version av Musk används för att framföra materialet. Det skapar en stark känsla av närvaro, men kan också sudda ut skillnaden mellan ett verkligt samtal och material som har klippts ihop i efterhand.

Det är en central fråga för dokumentärfilm: vem styr berättelsen?

Gibney väljer vilka händelser, personer och uttalanden som ska lyftas fram. Därför bör tittaren inte bara fråga vad filmen säger om Musk, utan också varför just denna berättelse har valts.

Det finns samtidigt en viktig balans i kritiken. Musk har faktiskt varit med och drivit tekniska och kommersiella projekt som fått stor betydelse. Att kritisera hans agerande innebär inte automatiskt att hans företags tekniska resultat saknar betydelse. På samma sätt innebär tekniska framgångar inte att alla hans politiska eller personliga ställningstaganden bör accepteras.

En annan fråga gäller hans framtidsvisioner. Musk har gjort många långtgående förutsägelser om exempelvis självkörande bilar, artificiell intelligens och rymdresor. När sådana förutsägelser inte infrias är det möjligt att kritisera dem. Men det är något annat än att påstå att Musk medvetet har vilselett människor. Resultatet kan vara verifierbart, medan avsikten är betydligt svårare att fastställa.

Dokumentären väcker också en större demokratisk fråga: hur mycket makt bör kunna samlas hos en privatperson?

När samma person har enorma ekonomiska resurser, företag inom strategiskt viktiga teknikområden och kontroll över en stor social plattform uppstår frågor om inflytande, ansvar och demokratisk kontroll.

Men även här finns en risk att allting reduceras till personen Elon Musk.

Tesla och SpaceX består av tusentals människor. Teknisk utveckling är sällan resultatet av en enda individ. Om Musk framställs som den ensamme visionären riskerar man därför att göra hans betydelse större än den faktiskt är.

Det finns också en paradox i Gibneys projekt. Han försöker ifrågasätta Musk-myten, men genom att göra Musk till centrum för nästan hela berättelsen kan dokumentären samtidigt bidra till att förstärka hans betydelse.

Det kanske mest intressanta är därför inte om Musk ska betraktas som hjälte eller skurk.

Den viktigare frågan är hur makt skapas och koncentreras i ett samhälle där teknik, pengar, medier och politik allt mer flyter ihop.

Dokumentären handlar således lika mycket om vår tid som om Elon Musk. Den visar hur lätt vi skapar berättelser kring exceptionella personer – både positiva och negativa – och varför även dessa berättelser behöver granskas.

Musk bör granskas. Men också bilden av Musk bör granskas.

https://hurbra.se/elon-musk-dokumentar/